Ett personligt inlägg om livet
I ett tidigare inlägg pratar jag om hur mattan dragits bort under fötterna. Detta resulterade i en hård smäll mot golvet och all energi försvann. Liggandes på golvet börjar man sakta inse saker. Ska man vara den lata jäveln och ligga kvar där och tycka synd om sig själv eller ska man samla energi och kanske få ut något bra av det här och resa sig upp? Det låter kanske lätt men det är det inte, för när man tycker synd sig själv är allt annat så otroligt mycket svårare än det borde vara. Jag har dock valt det andra alternativet och nu ska jag visa för mig själv att allt faktikst kan bli bra även när motgångarna kommer, bli starkare heter det visst, dax för mig att bli det kanske.
Börjar äntligen se det positiva i detta och nog är jag stolt, det är jag verkligen!
Vilken underbar känsla att ta kontrollen! GRATTIS!! Har tappat all kontroll så jag är lite avis. Men efter nyår, då skall jag hitta den igen!! Hejjar på dig som f-n!! Kramar
ja, visst är de svårt. Att stå upp å orka, när allt bara är jobbigt. Man pratar å stöttar andra som har de kämpigt, men när de gäller en själv då? Varför stöttar å peppar man inte sig själv?
Jag vet att även om jag säger "kämpa på" eller nått annat, så kanske inte de betyder så mycket för dig just nu?! Men jag menar de verkligen!!! Kämpa på! Va de en gäller, håll ut och snart ska du se att allt känns lite bättre... jag försöker i alla fall hålla ut, försöker se "ljuset i tunneln" när de gäller viktminskningen. men tunneln är enormt låååång!
kram å en styrke-kram
PS! jag finns här ifall du behöver prata av dig.
Härligt motiverande inlägg. You go girl!!! Kram och pepp